Kalla fakta!
Ikväll är det säsongsstart för Kalla fakta på tv4, brukar inte titta på det men det ska jag ta mej sjutton ikväll. Det handlar ikväll om Gastric Bypass operationer (En operation som förminskar magsäcken så att man går ner i vikt) och de konsekvenser det kan få, och utifrån det som visats på reklamen känns det som att jag har gjort en helt annan operation än det som de pratar om.
Jag känner inte igen något av det som tas upp på trailern, visst är det galet jobbigt ibland och det är en stor operation med många risker, men så fruktansvärt som det framställs i reklamen är det då inte. Jag tvivlar inte på att de personer som medverkar i kvällens Kalla fakta verkligen har det jobbigt, det har de säkert. Det jag motsäger mig är att deras svårigheter läggs fram som en sanning för ALLA som genomgår en gastric bypass!
Det har varit mycket prat på senaste tiden om att riskerna med den här operationen har ökat och det skrevs om det ökade antalet fall som fått aortan skadad under operationen. Det som det inte talades om är att mängden operationer ökat också. Om det förr skadades en aorta per år och idag skadas sju (om jag minns rätt) så nämns det inte att antalet operationer förr var typ 700 per år och idag opereras ca 7000-8000 / år (återigen är jag inte helt säker på de specifika siffrorna men i runda slängar). Riskerna är alltså inte större men fler drabbas eftersom fler opereras. Det är självklart så att ju fler personer som genomgår operationen desto fler kommer att drabbas av komplikationer, det går inte att komma ifrån. Men det blir fel när det bara är det negativa som kommer upp till ytan, allt det positiva är så mycket större egentligen.
En gastric bypass är ingen enkel "quick fix" som på något magiskt sätt förvandlar livet för människor som gör den, det har konsekvenser som man får leva med hela livet. Jag har inte en enda gång verkligen ångrat att jag gjort operationen, aldrig någonsin! Såklart har jag under de jobbigaste perioderna funderat på vad i helvete jag har gett mig in i, som när jag mådde konstant illa i över ett halvår och fick tvinga i mig mat. Jag kunde inte ens dricka en stor klunk vatten det första året utan att få dumping (hjärtklappning, svettningar, influensasymptom, illamående utan dess like, trötthet, mm, som håller i sig i allt från 10 minuter till ett par timmar). Jag tappade kopiösa mängder hår första 1½ året pga svälttillståndet man hamnar i när man lever på så få kalorier/dag, hjärnan fungerar inte som den borde heller pga av svälten och jag har då aldrig vart så glömsk och förvirrad i hela mitt liv. ÄNDÅ HAR DET ALLTID VARIT VÄRT DET!
Jag är helt övertygad om att inställningen är otroligt viktig, om man gör en sån här operation i tron att det mirakulöst kommer att förändra hela livet är man minst sagt lurad. Det är inte operationen som har förändrat mitt liv, det är det jag själv som gjort. Om man går in i detta med inställningen att "bara jag blir smal så...." kommer det att bli en fruktansvärt jobbig resa. Inget ändras bara för att man blir smal och man ska inte tro att operationen ändrar ens självförtroende, det måste man själv jobba på, operationen kan snarare förminska självförtroendet.
Det är inte speciellt kul när man rasar i vikt och hela kroppen blir sladdrig, mjuk och degig och man ser ut som en 70-åring, men för mig är det värt det. Min lösa hud är ett bevis på att JAG (inte operationen) har valt att förändra mitt liv och det är jag grymt stolt över (även om jag inte skulle bli ledsen om jag vaknade upp med en fast, snygg kropp ;) )
Det största problemet med operationen är hjärnan egentligen. Hjärnan förstår inte att man blir mätt så snabbt och på så lite mat, hjärnan ser en annan person i spegeln än vad andra människor ser när de tittar på mig. Är man inte redo mentalt så kan jag tänka mig att en sån här operation kan få mycket svåra konsekvenser. Det är inget man ska göra lättvindigt jag funderade på det i två år innan jag bestämde mig och valde att göra operationen först efter att ha gått hos psykolog under en längre tid för att vara "på rätt ställe i livet" (eller hur man nu ska uttrycka det) när jag väl tog detta stora steg. Ett stort och svårt steg är det, men det är inte så svårt som reklamen för Kalla fakta visar, inte för mig, inte om man inte ser det som en enkel genväg. Det är en lång omväg som är mycket svår och påverkar en för resten av livet, ändå är det värt det för mig!
Nu är det två år sen jag gjorde operationen och min hjärna har fortfarande inte hunnit ikapp verkligheten, det är fortfarande svårt att äta rätt mängd mat och jag ser en tjockis när jag ser mig i spegeln fast jag inte är det längre. Det tar tid att vänja sig, lång tid om man någonsin vänjer sig, men som sagt DET ÄR VÄRT DET FÖR MIG...
...och anledningen till det är skillnaden mellan dessa två foton som är tagna på samma ställe med två års mellanrum! Och jag syftar inte bara på skillnaden i min kroppsstorlek utan även på det faktum att mitt leende på den nedersta bilden faktiskt når ändå upp till ögonen!
Mitt Kalla Fakta är att jag inte ångrar mitt val av Gastric Bypass för nu är jag äntligen mig själv, både på insidan och utsidan...
Kram
Kommentarer
Postat av: sofie
Grymt bra Ida! Det är väldigt stor skillnad från förr och nu =)
Postat av: Mona
Det allra viktigaste är du mår bra utifrån och in.
Kram Mona
Postat av: momme
Du skulle ha varit med i kalla fakta.Det lyser om hela dig.Kram Momme
Postat av: Ida Granberg
Mona: Ja och det gör jag nu! :)
Momme: Tack, ja jag hade inte haft nåt emot att vara med i Kalla fakta och låta dem veta lite andra fakta än det som de tog upp :P
Trackback
