Har vägt mig idag och har gått ner lite, har stenkoll på vikten så att jag inte går upp av nya medicinen men hittills har jag hållit samma vikt på ett ungefär, men nu hade jag gått ner lite. Känns skönt att slippa oroa sig för vikten, det har jag gjort i hela mitt liv så nu när jag äntligen inte är överviktig längre tänker jag bara leva livet och inte leva livet utifrån oron över vikten. Men en sak är då klar, börjar jag gå upp i vikt av pillren så slutar jag med dem omedelbart, jag har hellre ondare än ondast än blir fet igen, det är en sak som är säker.

Konstigt kanske ni tycker att jag hellre tänker på utseende än smärta men det är inte utseendet jag tänker på. Jag tänker ALDRIG mer må så dåligt psykiskt och fysiskt som jag gjorde när jag var överviktig. Jag väljer hellre att "bara" ha fysiskt ont i kroppen pga fibron, vilket jag är van vid efter 10 år med sjukdomen, än att gå tillbaka till den destruktiva livsstil jag levde innan operationen med depressioner, ont i knän, rygg och axlar och framför allt ont i själen. 
Så nu känns det jätteskönt att jag inte gått upp något i vikt när det gått en månad med nya medicinen, för då kommer jag troligen inte göra det heller. Då kan jag ta den med gott samvete.

Nu ska jag läsa en artikel och förbereda mig tills Sara kommer mitt på dagen och hjälper mig lista ut hur uppgiften ska lösas, eftersom min hjärna INTE funkar som den borde än. Men artikeln är på engelska och det vill inte min hjärna riktigt acceptera idag märker jag.

Kram